Om felaktiga åsikter

Det är varmt, nej hett ute och inne sitter jag och försmäktar. Solen lyser obarmhärtigt från en nästan molnfri himmel och bränner min trädgård till stoft och aska om jag inte oavbrutet rusar runt med vattenslangen och skvätter på rosor och gräsmattor. Problemet är att när det blir så varmt som det är nu så orkar jag inte rusa runt och skvätta. Min kropp stänger ner, huvudet blir fyllt av en kletig massa som det inte går att tänka med och på utsidan rinner svetten, det klibbar och kladdar och effekten av en sval dusch varar i ungefär 30 sekunder och är inte värd besväret med torka rent i duschen efteråt. Att orka fixa en picknickkorg och leta rätt på solkrämen/baddräkten/korsordstidningen för att åka till stranden känns oöverstigligt. Förövrigt var vi där häromdagen, och redan halv tio på förmiddagen var det så trångt att jag hade en annan människas tår i mitt hår när jag låg ner. Solen lyste lika obarmhärtigt där, det var alldeles vindstilla och i vattnet där man förväntade sig lisa och lindring var det 13 grader... Prata om att välja mellan pest och kolera....

Ni hör att jag gnäller? Det som jag oftast försöker låta bli att ägna mig åt! Men värme är nånting som effektivt knäcker mig varenda sommar. Och det som retar mig allra mest är att det inte är politiskt korrekt att uttala negativt om eländet. Minsta klagomål startar långa haranger hos åhörarna om hur skönt det är att det äntligen är sommar! att vill jag att det ska vara februari igen? att det kunde minsann tokregna och hagla småspik! Dessutom är jag ju ständigt ledig och borde inte alls klaga eftersom ingen förväntar sig att jag gör någon nytta överhuvudtaget och alltså kan tillbringa mina dagar i skuggan med något kallt drickbart i näven medans andra sliter och släpar i värmen för att hålla Sverige igång....

Vissa åsikter är som sagt genomgående fel och aviga, fråga mig inte varför. Lika illa som att inte tycka om värme är att vara kvällsmänniska, det vill säga en sån som aldrig får nåt vettigt gjort före lunch men däremot kan starta en vindsröjning eller sätta bulldeg på två liter halv elva på kvällen. Sån är jag! Sover gärna länge och rumlar runt i pyjamas till lunch om jag bara får, men kan uträtta underverk efter middagen när alla andra börjar dråsa ner i tv-soffan. Jag får lika mycket (eller lite!) gjort som morgonmänniskorna men jag gör det på andra tider på dygnet. Men det retar mig emellanåt att det ligger så mycket mer status i att ha satt den där bulldegen halv sex på morgonen....

Mycket som är konstigt egentligen. Som att gräsmattor ska vara enbart gröna och inte innehålla vare sig klöver eller maskrosor som kan vara så vackert... Eller att fiskbullar i hummersås och snabbmakaroner inte skulle vara gott tillsammans (det påstår sjömannen att det inte är!). Att jag som välväxt kvinna helst inte ska ha bikini på badstranden utan bör gömma fläsket i en rejäl baddräkt (ser jag ut som en strl 40 då?) Att ingen kommer och hämtar mina grovsopor som legat i en ful hög sedan vecka 20?

Varmt, varmt, varmt! Det gör nästan ont att tänka. Små molntussar på himlen gör retsamma omvägar runt solen, här ska inte erbjudas ens en minut av svalka och lindring! Björken framför min veranda ser dammig och trött ut, jag förstår den så väl. De ryska lössen ser allihop ut att ha drunknat i min vattentunna som är fylld av en grön gröt, de stackarna fick aldrig återse sitt forna hemland. Själv sitter jag på verandan under största parasollet med en skål filmjök och fantiserar om Svalbard och isbjörnar. Snälla... det kunde väl vara lagom nångång...!?