onsdag 17 mars 2010

Om bortresor och hemkomster


Ooooooooooooh, va jag har pussats!!!!!! Går liksom inte att låta bli när man har en Gullstrumpa i närheten! Alldeles som nyförälskad blir jag och kan bara inte få nog! Mina fyra dagar hos barnbarnet gick, som vanligt, alldeles för fort.... Lite sorg är det att den lilla goa unge som jag träffade den här gången träffar jag aldrig mer. Nästa gång, om så där tre månader så är hon säkert lika go men då har det hänt så mycket att hon förmodligen är nån annan unge. Säkert lika go den med förstås, men i alla fall....
Och resan var också trevlig, en brand i ett elskåp gjorde att vi blev två timmar försenade och det är ju sånt som förenar människor, nåt gemensamt att reta upp sig på! Förbrödringen och -systringen var total och vi satt i en glad diskussion hela vägen till Alvesta och bjöd varandra vänligt på svart choklad och cashewnötter. På hemvägen var det nästan lika trevligt förutom att jag hamnade innerst vid fönstret och ytterst satt en ung man med svartbågade glasögon och märkeströja och laptop och kollade på film. Ni vet, en sladd till internetuppkopplingen, en till telefonen, lurar (en ytterligare sladd), en sladd till nätet. Många sladdar var det och varenda gång som jag skulle upp och röra på mig så var han tvungen att koppla ur alltihop. Och jag var väldigt rörlig just den resan, hade börjat dan med tre koppar kaffe och det sätter alltid en väldig fart på vissa funktioner hos mig. Sen måste man ju till bistron osv. Den svartbågade suckade djupt för varje gång och rev irriterat i sladdhärvan. När jag bjöd på M-kulor ville han inte ha. Jag tror inte han tyckte om mig.
Hemma hade sjömannen gått bärsärk med motorsågen och fällt 22 bauta-aspar. Var och en hade gett virke till en normal Friggebod om man hade sågat upp den, nu ska hela sk-iten flyttas från A till B och huggas upp och allt ris ska brännas. Det känns som om det finns jobb för resten av våren och det mesta av det ska göras medan man fortfarande kravlar runt i en halvmeter snö och gräver fram riset..... Ovanpå det hade katten troligen suttit för länge på en kall vårsten och fått nytt stopp i kisseriet. Veterinärerna på kliniken hälsar numera på oss som om vi vore mycket gamla bekanta!

söndag 7 mars 2010

Om saker på fel ställe


Det är bäst att jag börjar med att dementera att jag blivit dyslektiker. Om stavningen skulle fallera alltför grovt så beror det idag på att jag fått brödsmulor i tangentbordet och vissa bokstäver vill bara inte. Till exempel d. Där får jag ta i lite extra om det ska bli nån bokstav överhuvudtaget. T är lika illa. Jag har skakat laptopen upp och ner men smulorna är envisa. Att de överhuvudtaget har hamnat i datorn beror på att jag inte längre ids kravla mig ända ut till brevlådan på morgonen för att hämta lokalblaskan utan läser den på nätet medan jag äter frukost. Inte bra...


Det är inte bara brödsmulorna som hamnat på fel ställe, idag har jag klivit på ett häftstift som låg på golvet, helt klart en upplevelse jag hade kunnat vara utan. Snösvängen kom en extra gång och hyvlade ner tvåmetersvallarna utmed vår lilla byväg, det mesta av den borthyvlade snön la de på min utfart, helt fel ställe det också. Kaffeburken har försvunnit, troligen nertrampad ute i snön när vi gjorde brasa och hade utekaffekok sist, på helt fel ställe den också alltså.

Snösvängen kan jag inte göra så mycket åt men allt det andra är på nåt sätt typiskt mig, jag är slarvig, det går inte att kalla det nåt annat. Huset är litet och vi har inte mycket grejor och det går fort att städa men det går också fort som s-tan att stöka till det. Att bestämma mig för att hålla ordning på torpet ligger på ungefär samma nivå som att bestämma sig för att gå ner i vikt, det är gott om måndagar och nystarter. Det mesta ligger framme större delen av tiden och skulle det köra in en bil på uppfarten och det verkar som 0m det kommer folk så öppnar jag nåt skåp och skyfflar in grejorna. Sen glömmer jag bort vilket skåp jag skyfflat in i och skyller på lilla prinsessan att hon förlagt prylarna.


Jag är inte underhållande heller. Det finns ju människor som är såna, som hör att bilen inte mår bra och lämnar in den på service i god tid. Syr i knappar innan de lossnar helt och kommer bort. Såna som smörjer och putsar och lagar och tar bort fläckar innan de grott in och målar om innan rötan slår till. Här lyssnar vi till vår astmatiska volvo och tycker att den skramlar på ett nytt sätt. Sen fortsätter det att skramla tills delen ramlar loss, gärna ute på Ölands alvar eller nån annan plats som ligger mycket långt hemifrån. Varje gång det regnar in efter skorstensmuren så lägger vi dit en trasa och påminner varandra att vi ska klättra upp på taket med en tub Sikaflex så fort det torkar opp. Innehållet i den tuben är det enda som torkat hittills kan jag ju säga..


Tack och lov så har jag några förstående vänner, ett gäng likasinnade som i vår bekantskaps gryning gjorde upp att vi inte skulle städa innan vi träffades. Det ska kunna gå att ramla in hos varandra utan att den man ramlar in hos ska drabbas av panik över soppåsar i hallen och klädhögar i finsoffan. En av vännerna har dessutom ett bra tips ifall man får besök av folk som har lite högre ställda krav på upprensning; man ställer fram dammsugaren mitt på vardagsrumsgolvet. Skulle nån av de mer kräsna ramla in så kan man alltid hävda att man just ska börja röja upp...


Vill skryta lite med vantarna jag stickade av ett par restgarnsnystan, ni kan ju dregla lite över bilden härovan.....För övrigt så trivs jag oförskämt bra med mina nyinköpta broddar och kan numera ta mig ända bort till soptunnan utan risk för liv och lem. Men tantfaktorn var extremt hög den gångna veckan, tandstensskrapning hos hygienisten, mammografi och så broddarna på det.... Tur att vi hade knattedisco på ungdomsgården jag jobbar på i fredags. Massor av charmiga ungar i 10-12 årsåldern och jag fick hoppa och skutta jag med! Störtskoj! Fast sen låg jag i pusshörnan med tre söta 12-års grabbar och åt gelehjärtan (de ville inte ha mina pussar!) så mina MK gick nog åt. Håller jag på att bli en ful tant? Tur att Sjömannen kommer hem på tisdag!


Dagens varför;

Varför ser alla vinterjackor så malätna ut så fort solen skiner?



torsdag 4 mars 2010

Om mera snö


Ååååååh vad jag är trött på snö!!!!!!! Drömde till och med i natt att jag skottade och det bara vräkte ner mer och mer, och tillslut växte drivorna över mig så att jag inte kunde andas.. var tvungen att gå upp och ta en knäckemacka och ett glas mjölk för att kunna lugna ner mig igen.


Meningen med dagen idag var att vi skulle ta färjan till Åland. Det är sportlov och eftersom Bästa hundkompisen också har tonåringar tyckte vi att vi fullgjorde våra föräldraplikter genom att göra en dagstur. Ungarna skulle kunna dra runt själva och hundmännskan och jag skulle kunna sitta i cafeterian och fika, kanske shoppa lite parfym och sen ha en orgie i buffén. Vi bokade ordentligt i förväg och sen ringde vi för säkerhets skull och kollade vad som hände om isläget skulle förvärras, det blåste ju norrifrån och drivisen gjorde snabbt alla farleder svårforcerade. Till svar fick vi att det inte var några problem och att om nån tur skulle ställas in så skulle rederiet meddela oss på något sätt.


I går snöade det hela dan. Jag skottade bort 20 cm från bilinfart och uthusgångar.Sen åkte jag över till min gamla moster och skottade åt henne också. I natt fortsatte det med 10 cm snö till,dessutom började det blåsa. Jag ställde väckarklockan på 7.00 och gick upp och skottade så att vi skulle komma ut med bilen. Kl 10.00 kollade jag Viking lines hemsida om avgången var inställd. Det var den inte.Enligt SMHI höll snöfallet på att avta och vinden skulle mojna under dan. Jag kollade av telefonerna så att ingen från rederiet hade ringt, det hade det inte. Sen kom snösvängen och så fick jag skotta bilinfarten en gång till. Gick och duschade av mig svetten, riggade mig lite snyggt och fixade håret. Sen kom snösvängen igen. Tog av mig finstassen och gick ut och skottade.


Vägen hade yrt igen och det var knappt det gick att ta sig fram. I stan var alla långtidsparkeringarna belägrade av enorma snöhögar och fastkörda bilar. Vi hamnade i utkanten av stan och fick halvspringa till bussen i ymnigt snöfall. Blöta och kalla stod vi sen i drygt en halvtimma och väntade på en försenad buss. När den äntligen kom så meddelade chauffören att alla båtresor under dan hade ställts in på grund av isläget....


När vi kom hem igen hade det kommit 20 cm snö till och vinden ven om knutarna. SMHI meddelade tröstsamt att snöfallet hade upphört och att vinden nu skulle mojna. Skottade i 1,5 timme och förundrades över att det kunde bli så mycket på marken eftersom vinden gjorde att snön for på tvären förbi mig. Gick in och eldade, gick ut för att hämta ved, skottade bort 10 cm till, (nu for snön nerifrån och upp), sopade trapporna, borstade fram ytterbelysningarna ur snödrevet, stoppade bomull i de gamla nyckelhålen som började fyllas med snö, gick in och kollade SMHIs hemsida igen och gladdes åt beskedet att nu skulle det vara soligt och klart i vår lilla stad och att vinden skulle ha lagt sig. Ringde Viking line och fick veta att det skulle ta 4 veckor innan jag skulle få tillbaka pengarna för resan som inte blev av. Gick ut igen och skottade utan att riktigt veta vart eller varför.


Nu är det kväller och ute far fortfarande flingor i luften, stora som dasslock, fast nu rör de sig som snö ska, uppifrån och ner.. SMHI har nedlåtit sig att erkänna att det är mulet. Det känns skönt att vi är överens så långt. Själv utnyttjade jag att vi ändå var i stan till att köpa halkbroddar. Det har suttit långt inne, jag har inte svårt för att åldras fysiskt eller psykiskt men attributen är lite jobbiga.... läsglasögon, senilsnöre, Tena lady istället för trosskydd och broddar, alla dom där grejorna som definitivt signalerar att man är på döhalvan....det hjälper inte att alltihop är praktiska och bra saker. Men broddarna fungerade bra. Lite för bra, kom just på att nu har jag inte längre någon ursäkt för de där riktigt långa hundpromenaderna.....


Dagens varför:

När man n,0 har hela 0 2321M
" #"M" #
32m2 att röra sig på: varföt

134,2,033ollllllllllllllllllllllllllllllllllllllll

varför måste katten prompt kliva runt på tangentbordet när man ska skriva?