tisdag 27 september 2016

Om ändrade förhållanden och tid som flytt

5 år har gått sedan jag sist skrev här och det borde väl innebära att jag blivit 5 år äldre på kuppen men så kan det väl inte vara för då hade jag väl haft någon sorts uppfattning om vart tiden har tagit vägen och det har jag inte så förmodligen har jag inte åldrats ett endaste dugg. Korta stunder  kan jag bevara den illusionen, det är bara att tända mysbelysningen, låta glasögonen ligga kvar på soffbordet och så snegla lite över axeln när jag ser mig i spegeln, ja, ja, på långt håll och med svaga ögon så...!?

Sen är det väl ändå ganska likgiltigt om man ser ut som 58 eller 60 för livet är ändå som det är, vare sig man vill eller inte och det är bara att åka med. Här blev det lite omrört ett tag och från att ha haft familj och ett liv som ramlade på i en glad och trygg vardag så blev det andra förhållanden, inte minst märkbart när det blev dags att skriva julkorten och det helt plötsligt bara var mitt namn som stod där. Men, som en god vän sa, man vänjer sig vid allt utom hål på strumptån och nu har jag vant mig och börjar faktiskt se fördelarna med att för första gången i hela mitt liv leva helt själv. En rejäl oxfile räcker till middag i nästan 2 veckor, hummer och krabba kan förekomma ganska tätt då man inte behöver köpa mer än en. Eller också ger man f-n i matlagningen och äter kalla fiskbullar direkt ur burken, vem bryr sig?

Man kan också ligga i tv-soffan en hel söndag och köra såpa-maraton. Spela 80-talsrock på högsta volym och dansa i sovrummet kl 10 på kvällen. Låta symaskinen stå framme på matbordet tills man faktiskt är klar, om det så tar 14 dagar. Köpa nya kläder  utan att behöva förklara behovet fast garderoben knappt går att stänga, Ha hur mycket gipsänglar och torkade rosor och nipper som helst bara för att man vill. Eller slänga ut hela rasket och ha nåt Ernst-aktigt med grus på golvet och risknippen i hörnen (eller förresten; nej, inte Ernst....vill inte bli påmind om de där tårna...) Äta knäckebröd  i sängen, duscha i minst 30 minuter och göra slut på ALLT varmvatten, gå dit man vill, när man vill och med vem man vill eller låta bli om man inte vill gå alls!

Många fördelar alltså. Men förstås också en saknad av det som var, många år tillsammans med en då älskad människa som inte längre är tillgänglig och en rörig men härlig familj som gav mål och fokus åt livet. Man får försöka vila i tanken på att det ändå var mer än vad många har fått ut av sina liv....

Saknar sitt gamla liv gör också hönsen, vårens kycklingar har satts ihop med vuxna hönsen med stort kackel och rummel som följd och snälla gammeltuppen Farbror Olle har förvandlats till en hönsgårds-Hitler med utrotning som enda mål. Unga Tuppesnuppen är en hormonstinn tonåring och försöker sätta på gammelhönsen men har inte riktigt fattat galoppen utan kliver lika gärna på framifrån. Pinsamt tycker damerna och ger honom mera däng. Nu ligger han inklämd längst in i mörkaste redet och slickar sina sår eller vad tuppar nu gör... Det är inte lätt det där med kärlek...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar