måndag 22 februari 2010


-28 i natt och jag är så mallig att jag lyckats hålla liv i både vatten och avlopp, bådadera fungerar som önskat denna morgon. Man ska vara glad åt det lilla! Men det kostar på, jag somnade påklädd i soffan vid halvfyratiden i morse efter att ha hållit vakt och eldat i kaminen oavbrutet. Nu är det tidig förmiddag och det är ett sånt konstigt ljus inne. Möjligen kan det bero på att SOLEN skiner!!!! Visserligen fortfarande -20 men det är ljust!! Och vackert!!! Jag vet inte när det var en molnfri dag här senast...


Ett rätt bra uppvaknande med andra ord. Sitter med en latte och två hårda mackor med skinka på och har hela dagen framför mig utan att ha en endaste liten grej inbokad! Blankt! Helledigt!! Lyxigt värre. Det vanliga köret finns där förstås, tvättstugan svämmar över så att det snart inte går att stänga dörrn och jag måste skotta bort snön som kom igår kväll (men den är lätt som puder och blir nog enkel att ta hand om), hunden skulle behöva en rejäl långpromenad och kattlådan står som ett dåligt samvete och stinker, men det är ju bagateller för en som lyckats hålla liv i sina vattenkranar denna natt...


Apropå snöskottning så undrar jag om det är den som gjort att vågen i morse stannade på -1,4? Jag blir aldrig klok på hur det där fungerar, förra veckan var jag en duktig flicka och lagade mat efter recept, vägde och mätte och fyllde i dagboken, knappt en enda kalori på avvägar. Resultatet? Jotack, + 0,5. Den här veckan har jag inte orkat öppna receptpärmen och det har blivit mycket ägg och bacon. En 50-årsskiva och så bästa grannen som fått nån slags bakmani i kylan, (hon skyller på att det blir så varmt och gott i köket när man har ugnen på hela dagarna!), chips och cider på fredagskvällen, kaffe och kanelbullar med hundkompisen osv, osv..... och sen detta strålande resultat? Jag har kanske frystorkat? Kommer att ligga i hallen, som en sånt där litet skrumpet bär som man kan hitta i muslin, när sjömannen kommer hem från sin båt? Eller möjligen har jag svettats bort hektona där inne i alla lager av dun och ylle? Uttorkad kanske? Jag får nog ta en latte till....


Domherrarna har äntligen hittat till fågelbordet, de är så runda i kylan att om det inte var för det röda bröstet så skulle man inte se vad som är fram och bak på dem. Tre rådjur står och avvaktar under sälgen på ängen, jag har lagt ut äpplen som lockar men de törs inte riktigt komma fram till huset nu när det är ljust. I natt, när jag skulle ut till tvättstugan för att spola ur ledningarna så mötte jag ett av dem på verandan. Jag stod så att jag skar av flyktvägen för det och därför blev vi stående en bra stund och bara tittade på varandra. Sen böjde det sig ner och slickade på snön, precis som om det var helt naturligt att vi sågs, så där frampå småtimmarna. När jag gick ner från verandan så gick det efter mig, helt lugnt hela vägen till tvättstugan, jag hade kunnat klappa det... Ett sånt där magiskt möte..... Konstigt nog är det inte lika magiskt i maj när de står här och tuggar i sig mina tulpanknoppar....


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar